Menu

blogg
StartNattklubbFestivalVIP MemberGalleriDJ:sBlogg

söndagen den 11:e september 2011

Gimme moore


www.moore.se/jessica
Öppna er champagne och surfa iväg till bloggens nya hem!!

onsdagen den 31:e augusti 2011

Farväl - del 3 - sista samt bloggens framtid

Så vad ligger i Jessans framtid?

Planen var att ta sig en välförtjänt bloggpaus och undvika att skriva något längre än ett genomsnittligt SMS. Vila mig från att vara så himla textligt uttrycksfull helt enkelt!

(såhär i efterhand vet jag inte riktigt hur jag hade tänkt få ihop det - gissar att det hade tagit snäppet över en vecka innan jag fick abstinensbesvär och började MMSa posiga iPhone-bilder på mig själv med snärtiga texter till slumpmässiga kontakter i min telefonbok bara för att stilla begäret efter uppdaterande)

Men ni förstår, bloggen fick ett erbjudande it couldnt refuse...

*trumvirvel*

Från i slutet av nästa vecka  kommer ni finna denna - den förträffligaste av bloggar - på en av webbens förträffligaste platser - MOORE.se

Japp.
Så häftig är jag!

(paus för att Jessan från det förflutna som läst varenda Moore-tidningen sedan 08 skriker så jävla högt och pipigt. Men det får man unna henne. Det här är lite av en dröm som slår in.)


...


Packar ihop mina pinaler härifrån nu, men vill ni bli påminda om när bloggflyttandet körs igång (som OM ni inte kommer tänka på det varje dag!) så säger jag till på min gamla blogg när det är dags!
Men någon gång i slutet av nästa vecka handlar det om - förstår nu att varje dag fram tills dess kommer vara lik seg som dagen innan julafton men HÅLL UT.

Så avslutningsvis, tack för en underbar sommar alla som på något sätt varit delaktiga (speciellt alla snyggingar!)

Det har varit en ära och ett privilegium att blogga mig igenom den.




(Man ska alltid avsluta saker med stil - därför rundar jag av med denna bild jag tog tidigare på mig idag.)

Farväl - del 2 - Tacktalet

Tar detta farväl i tre delar så det inte ska bli den smärtsamma plåster-effekten av att det bara rycks bort.
(Både för mig och för er.)

En ganska dold sida av mig är att jag har svår separationsångest, så nu ska jag runda av här med ett sentimentalt tacktal:

Jag vill  tacka Golden Wave och alla underbara människor jag träffat under sommaren för en helt underbar tid. Helt ärligt, detta har varit en av de bästa somrarna i mitt liv och jag är så sjukt glad att jag bloggat mig igenom den och därför har minnen från allt.

Tack alla från ljuvliga mojitokillar, till härliga modellmammor och hjälpsamma Housefans i Falkenberg. Ni är ljuvliga!

Mest kärlek går ut till mina två musketörer från denna sommar - Sofie och Dennis - fan vad vi varit grymma!
Kommer ni ihåg vår första dag tillsammans när vi lärde känna varandra över en sju timmars tågresa till Åre och fyra flaskor vitt?  Åh! Så unga och så oskyldiga.


Dennis, vi har nog spenderat mer timmar i en bil tillsammans än några andra - att du inte mördat mig efter alla innovativa billekar är en bedrift i sig!

Farväl - del 1 - Sommaren med Golden Wave

Dags för det viktiga meddelandet.
Okej kompisar, sätt er nu, ta ett djupt andetag, här kommer det...

Idag är min sista dag på Golden Wave.

Japp, från och med imorgon är jag inte längre Golden Waves hovbloggerska och mest vinpimplande medlem - utan bara Jessan (givetvis dramatisk överdrift- finns inget som heter "bara" Jessan - det är som att säga att man "bara" är awesome, eller "lite" bäst av alla i världen)

Hursomhelst, lämnar Golden Wave med massa glädje, kärlek och fin stämning - anledning till avslut är att turnén (med undantag för den coola premiären på Saluhallen i Uppsala som jag ändå tänker gå på!) är över och likt den sommarkatt jag varit är det dags för mig att springa bort.

(innan ni begår självmord för att ni inte vill leva i en värld där jag inte bloggar så ska jag flagga för att jag strax ska berätta vad bloggen ska på för spännande nya äventyr... men CHILLA... ska skriva klart detta först..okej... var bara tvungen att nämna för självmördade personer kan ju inte fortsätta läsa så det hade känts poänglöst annars..)

Tänkte nu köra en liten nostalgisk minneskavalkad över sommaren som gått med lite bilder från arkivet.

*här vill jag att ni föreställer er att låten "Time of your life" med Green Day spelas och att dessa bilder går lite i en rytmisk slideshow..*

*eller ja... någon Rebecca och Fiona-låt eftersom det är de som soundtrackat denna sommarturné går också bra...är det Golden Wave så är det..*



Golden Wave - några väl valda och sammanfattande minnen av sommaren 2011







Viktigt meddelande!

Bloggen vill meddela att ikväll kommer ett viktigt meddelande rörande förändringar i bloggens liv dyka upp här. Bloggen vill att alla ska ta det lungt och inte oroa sig i onödan och påpekar att även om förändringar är läskiga så ska ni inte bli nervösa, allt är frid och fröjd.

Dock vill bloggen understryka att det  rör sig om mycket viktig information så det skall heller inte tas lättvindigt på. Bloggen uppmanar till passande känsla av allvar och respekt helt enkelt.

Bloggen referar till sig själv i tredje form då bloggen noterat att Fredrik Backman brukar göra så - och allt Fredrik Backman tar i blir till guld (bloggen skulle dock föredra om allt den tog i blev till silver för det tycker bloggen är finare).




Bloggen blickar framåt.
Och även bakåt då bloggen inte tänkte igenom sitt posande helt.

tisdagen den 30:e augusti 2011

Saker jag lärt mig idag:

Att när man är på ett "rent a chef"-event med kunder (vilket innebär att man ska laga piffig mat i grupper samtidigt som man dricker champagne och umgås) och hamnar i varmrättsgruppen - får uppgiften att "massera in olja och salt" i sparris - och sen får äran att hålla tal och  presentera varmrätten för sällskapet.

Om man då vitsar till det och berättar att man "masserat sparrisen och den  givetvis fick ett happy ending" - då blir det sjukt obekväm stämning.

Vad fan.

Ärlig feedback

Jag är så sjukt o-intresserad av mode att Elin Kling skulle implodera om hon ens snuddade vid mig. True story. Det bara är så, har viktigare saker att bry mig om - exempelvis vinkonsumtion och att jobba på mina House of the Dead-skills.  Min klädstil kan, vid de bästa av tillfällen, beskrivas som en slampig version av Hannah Montana och jag har lärt mig att leva med det.

Idag skulle jag dock på kundevent på eftermiddagen och gick till jobbet i en proper skjorta och kjol. Ovanligt piffat och blev noterat av en kollega.

Kollega (imponerat och aningen för lättat):
  - Oh, du har till slut börjat klä dig lite mer som en tjej på marknadsavdelningen!
Jessan (lever enligt ärlighet varar längst): Nej inte därför, jag blekte ihjäl mitt hår i helgen och tänkte att jag ser så sjukt korkad ut att jag måste dämpa det med lite seriös klädsel.
Kollega (kollar på Jessans uber-blonda uppenbarelse och kämpar en stund mot att vara ärlig vs att vara schysst)
......
(biter sig i tungan...)



(...ger med sig och bara bär eller brister) : Bra ide. Behövdes..!


Här skulle det vara en fin och seriös bild på mig och min stil. Men jag har druckit massa vin i afton så det blev inte så.